nejtilldroger

Det har varit en stökig natt med mycket fylla och misshandel runtom i hela landet.

I Båstad fick en person halva örat avbitet och i Göteborg blev en man skuren med en flaska i ansiktet. Flera fall av hot mot eller våld mot tjänsteman har också rapporterats sedan berusade personer hamnat i bråk med ordningsvakter eller polis.

Främst är det de många fylleristerna som hållit polisen sysselsatt. På flera håll i landet har polisens fylleceller vara fullbelagda. Det har varit stökigare än en vanlig lördagkväll, men inte värre än en vad det brukar vara på juldagen, uppger flera distrikt.

 

– Juldagen har blivit en stor festhelg, säger Lennart Hornemark vid länskommunikationscentralen i Malmö.

Per Bäckström vid Gotlandspolisen jämför natten med en sommarnatt.

– Det är mycket mer att göra än en vanlig helg. Vi har haft fullbelagt i arresten.

Kylan har i viss mån dämpat juldagsfirandet något, men i kombination med de många berusade har den också skapat extra arbete för polisen.

– När det är så kallt kan det bli farligt, säger Kent Lind, vakthavande befäl på polisen i Falun. Vi har plockat upp en hel del som lagt sig att sova i snödrivor.

Tyvärr är det inget ovanligt med den raden. Julen är nämligen rattfyllornas högtid.

Tillsammans med midsommarhelgen är det nu som flest människor med sprit i blodet kör ihjäl sig själva och andra.

– Folk tar en snaps till julmaten och så försvinner omdömet i takt med att alkoholen kommer in i kroppen, säger Jan Sandberg, vd för trafiksäkerhetsföreningen NTF.

Två grupper

Att fira jul med alkohol är en del av den svenska kulturen. Problemet är att det också är tradition att köra bil kors och tvärs genom landet.

– Man träffar några släktingar ena dagen och andra nästa dag. Då blir det tyvärr olyckor, säger Jan Sandberg.

Man kan dela upp helgens rattfyllerister i två grupper: julaftonsfyllerister och dagen efter-fyllerister.

– I kväll är det sådana som skiter i att de har druckit eller chansar. I morgon är det sådana som har druckit under julafton och som tror att det är okej. Det är olika personer, säger Mikael Ericson, befäl vid Stockholmspolisens kommunikationscentral till Aftonbladet på julaftonseftermiddagen.

”Som att stjäla godis”

När det gäller dagen efter-fyllorna säger han att många inte förstår hur länge alkoholen stannar i blodet. Därför är rådet att ställa bilen helt och hållet.

– För oss är det klockrent att ha trafikkontroller på juldagen. Det är som att stjäla godis från småbarn.

Han säger också många inte vet hur lätt det är att hamna över tillåtna nivåer.

– Folk tror att de kan dricka lite öl eller två glas vin. Men det kan räcka. Man behöver inte bli kräkfull vara att det ska vara en rattfylla, säger han.

Omkring 300 människor dör i trafiken varje år. Var fjärde har druckit alkohol.

 

 

 

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/familj/article8318473.ab


Jag tycker det är tråkigt att vissa vuxna förstör julen för deras barn , att dom väljer alkoholen först.
och om man ska ta en snaps eller glögg med alkohol i så tycker jag man ska hålla sig till en måttlig mängd och om man inte berhärslar de så borde man inte dricka alls.
För julen är ju nått varenda unge ser fram emot, och då ska man inte förstöra det.

Preparat och användning
Många av de produkter som används i hem och på arbetsplatser innehåller kemisk-tekniska preparat av typen lättflyktiga kolväten. De säljs bl.a. hos färghandlare, på varuhus, bensinstationer och tobaksaffärer, vilket gör dem lättillgängliga för unga människor.

Effekter
KORTTIDSEFFEKTER är effekter som kommer ganska snabbt efter det man tagit en dos och som försvinner inom några timmar eller dagar.

Ångorna kommer ned i lungorna och tas snabbt upp i blodet och förs till hjärnan. De första berusningseffekterna kommer redan efter några få inandningar och efter 10-15 upprepade inandningar är man kraftigt berusad. Efter 10-30 minuter avtar ruset och efter ungefär en timme märks ingen berusning alls.

• Att sniffa medför stora risker även vid enstaka tillfällen. Dessa risker förstärks i kombination med exempelvis alkohol.

Fysiologiskt har sniffningspreparaten liknande verkningar som alkohol. Muskelkontrollen minskar, reaktionstiden förlängs och reflexerna dämpas. Preparaten gör även att den som sniffar tappar den psykiska kontrollen.

Hallucinationer med syn- och hörselförvrängningar förekommer.

LÅNGTIDSEFFEKTER uppträder efter upprepat bruk under lång tid. Vanliga symptom är följande:

• Rinnande näsa, hosta och irriterad hals.
• Stark trötthet och ofta återkommande huvudvärk.
• Retlighet, ångest och nedstämdhet tilltar.
• Det är klarlagt att personer som under lång tid utsatts för lösningsmedel i sitt arbete fått permanenta skador. Mot bakgrund av detta är det rimligt att anta att även sniffning under lång tid kan ge hjärnskador, med psykisk avtrubbning som följd.
• Skador på lever och njurar. Några lösningsmedel, t ex bensen, ger skador på de blodbildande organen i benmärgen, med sänkt immunförsvar som följd.

Tolerans och beroende
Upprepad sniffning ger toleransutveckling. Det innebär att man behöver större doser för att uppnå samma effekt. Abstinenssymptom uppstår när man plötsligt slutar efter en tids mer intensivt sniffande. Symptomen kan bland annat vara:

• Sömnlöshet
• Frysningar
• Huvudvärk
• Retlighet
• I allvarligare fall även kramper

Sniffning leder till både psykiskt och fysiskt beroende. Det fysiska beroendet leder till de ovan nämnda abstinenssymptomen. Det psykiska beroendet är nära förknippat med den omgivning man sniffar i. Umgänget på platser där man brukar sniffa blir lika viktigt som själva berusningen.

FYSISKA RISKER VID SNIFFNING AV TÄNDARGAS
Den berusande effekten beror på att gasen som inandas går in i blodet och förhindrar syretransporten. Då uppstår en syrebrist, hjärnan blir påverkad och en kortvarig berusningseffekt blir följden.

De övre luftvägarna, munhåla och luftstrupe
När gasen lämnar tuben blir den kall och en fryseffekt kan uppstå på luftvägarna och struphuvudet. Vidare ökar gasen sin volym mångfalt och detta innebär att otillräckligt med luft kommer ner i lungorna.

Lungorna
När gasen kommer ner i luftvägarna, reagerar kroppen med att skicka ut vätska i luftvägarna. Detta kan leda till samma typ av dödsfall som vid drunkningsolyckor.

Hjärtat
Hjärtat retas mycket kraftigt av gasen. Stresshormonet adrenalin produceras av kroppen i mycket stor omfattning och detta ger störningar i hjärtrytmen och ett hjärtstillestånd kan bli följden.

 

 

Hasch och marijuana kommer från växten Cannabis Sativa, en hampväxt som odlas i stora delar av världen.

Den vanligaste formen i Sverige är hasch. Hasch är kåda som avsöndras från växtens blomma. Kådan tas tillvara och pressas till kakor. Hasch säljs i småbitar och färgen varierar från ljust brunt till nästan svart. Marijuana är växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också blad och delar av stammen. Den liknar torkat, hackat gräs eller örtkryddor. Cannabisolja (cannabisextrakt) är en tjockflytande vätska som varierar i färg från brunt till nästan svart.

Effekter:
Cannabisruset medför att man känner sig avslappnad och upprymd och pratar och skrattar mer än vanligt. Upplevelsen av tid påverkas så att ett par minuter kan verka som timmar eller tvärtom. I ett senare stadium blir man ofta tyst, fundersam och sömnig. Ruset är i regel över på 2-3 timmar, ibland följt av ett långdraget bakrus med trötthet.

De kroppsliga tecknen på ett cannabisrus är att hjärtat slår snabbare och ögonvitorna blir rödaktiga. Man blir torr i munnen och halsen och känner sig ofta hungrig eller sugen på sötsaker.

Korttidsminnet och inlärningsförmågan kan vara nedsatta upp till ett par dagar. När cannabisruset avklingat finns fortfarande THC kvar i kroppen. Det är fettlösligt och kan lagras i kroppens fettvävnad i tre till fyra veckor. På så sätt påverkas nervsystemet under lång tid.


Cannabisrökaren löper ökad risk att få lungcancer, kronisk bronkit och andra lungsjukdomar. Cannabis innehåller minst 50 procent mer tjära än vanlig tobak.

Skadeverkningar:
ångest, olust, panikkänslor, förföljelsemani, försämrad tankeförmåga under berusningsperioden, försämrar korttidsminnet och förmågan till logiskt tänkande, Hormonbalansen kan påverkas.

De som i åratal har missbrukat cannabis blir avtrubbade och passiva, får svårt att lära sig nya saker och att arbeta koncentrerat.
Mödrar som använder cannabis under graviditeten har en ökad risk att barnet föds underviktigt.

Tobaksbruket har sitt ursprung på den amerikanska kontinenten och kom till Europa och Sverige under 1500-talet. Bruket blev allmänt förekommande under senare hälften av 1800-talet. I början dominerade röktobak helt konsumtionen. Bruket av torrt snus i näsan introducerades i Sverige under mitten av 1600-talet och vått snus introducerades och kom att dominera marknaden under de två första decennierna av 1900-talet.